Villa till salu i Icod de los Vinos, Teneriffa

Ett unikt herrgårdshus från 1600-talet, byggt 1670 för den militära guvernören på ön. När den närbelägna hamnen i Garachico invaderades av lavan från ett utbrott från vulkanen Teide år 1706, flyttades öns hamn till Santa Cruz. Guvernören flyttade också till Santa Cruz, och huset förlorade sitt ursprungliga syfte. Användningen av huset under de följande åren är oklar; det finns dock en kopia av ett skriftligt dokument rörande huset från 1923. Det är känt att det vid den tiden fanns en liten butik på husets framsida, där Estudio Nelson ligger, tillägnad försäljning av hushållsartiklar.

När de nuvarande ägarna köpte huset 2004 hade det stått tomt i 15 år. De senaste 18 åren har ägnats åt att restaurera det med, så långt det är möjligt, originalsten och teakträ överallt. Teak är en inhemsk, kådrik tall, tung och som finns på öarna Teneriffa och La Palma, samt är resistent mot termiter.

Ursprungligen användes bottenvåningen främst för att inhysa hästar, och de flesta av de omgivande husen användes då för den personal som var knuten till guvernören.

Bottenvåningen i anslutning till huvudentrén rymmer nu Indiasalong, med möbler och föremål som förts hit från Indien av de nuvarande ägarna, samt studion, med målningar och minnessaker från amiralen Nelson. Nelson anföll Teneriffa och blev besegrad; han förlorade inte bara slaget, utan även sin arm. Han återhämtade sig utmärkt och stannade kvar hos guvernören i ett år innan han återvände till England. Ytterligare målningar i salongen är av Shakespeare och Englands Henrik VIII med hans sex fruar, inklusive hans första hustru, Katarina av Aragón, samt även Tsaren och Tsarinnan i Ryssland, bland andra. Det finns också en vacker eldstad.

Via tamburen kommer man till den centrala innergården, som nu rymmer en fiskdamm med en central fontän och som är omgiven av ferns och sten sittplatser. Förutom dörrarna som leder till Indiasalong och studion finns tillgång till hissen som tar dig till de två övre våningarna och dörren till galleriet. Galleriet rymmer 18 målningar av Jungfru Maria, målade av olika konstnärer, alla med det stilla och rofyllda uttryck som är typiskt för dessa verk. Det finns också ett utsökt snidat skåp, ett skrivbord och en stol som man tror tillhörde en elitadvokat från halvön, samt tre frimurarestolar som skulle ha tillhört de nuvarande ägarna under deras tid knuten till frimurartempel i centrala London. Längst bort på innergården finns två sovrum med badrum (en-suite) med duschutrymmen. Till höger finns en ingång till en liten, skuggad innergård, som nås av fönstret till det intilliggande duschrummet, samt ett angränsande rum som används som syateljé. Intill den huvudsakliga trappan finns ingången till en yta som ännu inte är helt färdigställd, som rymmer ett kontor med tre ytterligare rum och en annan stor entrédörr mot gatan, samt en ingång till den övre nivån av trädgården.

Från innergårdens utgångsdörr kommer man till husets omklädningsrum, med en fontän framför. Därefter går man via trappsteg till trädgården och via trappsteg över vattentanken, som är avsedd för lagring av vatten till bostaden och tvättstugan. Det finns också två fontäner med färskvatten till huset. I det yttre området finns ett informellt kök med ett stensbord och bänkar med utsikt över trädgården. Härifrån leder en stentrappa upp till första våningen: ovan finns matsalsbordet i det informella köket; nedanför finns en annan samling blå och vit porslin, liknande och kompletterande den i huvudköket.

Från innergården nås, via den huvudsakliga trappan i teakträ, den stora avsatsen som leder till de tre huvudsalarna: salongen, vardagsrummet och matsalen, vilka alla hänger ihop. De tre rummen är inredda med antika möbler, med gott om tavlor, väggkonsoler och taklampor i form av ljuskronor. Intill matsalen, med plats för 12 middagsgäster, finns en inbyggd, sluten balkong i teakträ med utsikt över trädgården. Gardinerna i dessa rum och i hela huset är gjorda av familjen Dávila, som har sytt gardiner till palatset i Buckingham och många aristokratiska hem i England.

Köket ligger i anslutning till matsalen och har även en dörr till salongen samt till den stora avsatsen. Det finns två antika inbyggda skåp i snidat trä samt ett snidat skåp med ett bord för mat i köket, med sex antika stolar. Förvaringen dominerar rummet, med marmorytor i dess delar och en stor samling blå och vit porslin på väggarna. Alla vitvaror är elektriska för klimatbyte: 2 Zanussi-ugnar, ett Samsung kyl-/frysskåp, 2 Lazer induktionshällar med 3 ringar, en elektrisk salamander, en Bosch-mikrovågsugn och en ångugn Siemens.

Från den huvudsakliga avsatsen, med fem hjälpbord i marmor med kinesiska blomkrukor och en fascinerande samling religiösa statyer på väggarna insamlade från hela världen, leder två dörrar till en triangulär korridor ovanför den centrala innergården. I korridoren finns tre sovrum: två med magnifika himmelssängar och ett med en krona, alla med badrum (en-suite) med duschutrymmen. Korridoren leder till ett fjärde sovrum med ett annat angränsande rum som används som klädkammare, förberett för att kunna bli ett duschrum och ett garderobsutrymme.

Från den huvudsakliga avsatsen finns också en trappa och en hiss till biblioteket, samt till takterrassen på andra våningen. Biblioteket sträcker sig genom hela huset och rymmer en omfattande boksamling, främst på engelska, men även på spanska och franska, om många ämnen: historia, matlagning och trädgårdsskötsel, samt romaner, ordböcker och encyklopedier. Det finns också konstverk på väggarna där det finns plats. Två dörrar leder till terrassen på taket, med magnifik utsikt över drago-trädet och parken samt vulkanen Teide åt ena hållet, och över bananodlingarna och havet åt det andra. Terrassen är dekorerad med statyer av krukväxter (grifos) och drakar samt växtätare.

Trädgården är uppdelad i tre nivåer. Den har en ytterligare ingång till gatan och en sidodörr som möjligen var ingången till nummer 9, eftersom huset idag har två nummer: 7 och 9. Nummer 9 finns inte längre. I trädgården intill huset finns ett förråd och ett pumprum för vattensystemet.

Tomten är stadsbebyggd och, med förbehåll för planeringsgodkännande, kan man bygga. Nyligen har ägarna beviljats tillstånd att uppföra ett dubbelgarage, men projektet har inte slutförts. Ändå har flera idéer föreslagits utifrån hur huvudbyggnaden skulle kunna användas: om den behålls som bostad kan den också göras om till ett garage med personalutrymmen ovanför.

Området är mycket lugnt. Vägen är en återvändsgränd och i slutet finns kapellet för Angustias, med den berömda statyn av María de las Angustias, som förra året lånas ut till museet i Madrid och nyligen har återlämnats.